Idag hade jag föreläsning om Aristoteles och hans politiska filosofi.
Den gyllene medelvägen är en av Aristoteles filosofiska fundament. Den gyllene medelvägen går mitt emellan två extrempunkter.
Kan tyckas tråkigt att alltid vara sådär medelmåttig, aldrig dra markant åt något håll, men det är ändå en tilltalande tanke som går att applicera på det mesta.
På söndag ska jag tävla på Raka spåreti Stockholm. För optimalt resultat gäller det att försöka hitta den Gyllene medelvägen, mitt emellan hybris och underskattning av min egen förmåga.
Kanske är det just den Gyllene medelvägen som gjort Sverige till ett av om bästa länderna i världen att bo i, sett till hela befolkningen levnadsstandard. Den nordiska välfärds-samhällsbygnadsmodellen går kanske närmare den Gyllene medelvägen är många andra statskonstitutioner. Någonstans mitt emellan kapitalism och socialism, privat och offentligt ägande, indiviuell och kollektiv finansering, kollektivism och liberalism.
Vad det än gäller så har nog Aristoteles fattat nått. Den Gyllene medelvägen.
12 dagar på Malta, med lite varmare klimat, gjorde susen för diverse skadekänningar och formsvackor.
Väl hemma igen känns formen uppåtgående och tävlingslusten börjar infinna sig. Nästa söndag blir det tävlingspremiär på Raka spåret 1500 - intressant att se vad benen har att bjuda på.
Jodå, nyheten hela vägen ner till Malta.
Juholt lyfter på hatten, tackar för alla fina löpsedar och önskar S lycka till på sin väg mot valet 2014.
Rätt?
Ja. (övriga kommentarer överflödiga - även om Juholts tvivelaktiga affärer blivit uppslag för väl många ledarsidor på SvD, vilka fått det att resa sig i pjamasbyxorna på Fredde under morgonkaffet i Täby)
Nej Juholt var inte den Messias man hoppats på i den sjunkande skutan S.
Frågan är vem som är det.
Drar i alla fall en lättnadens suck över att Östros tackat nej - känns väl naivt att tro att en mumifuerad surgubbe skulle vara lyfter för socialdemokratin.
Nej tack.
Mina favoriter då?
Gamle Paggan, givetvis! Slipad debatör, mysig, trovärdig, erfaren, populär, skägg. Har allt.
Stora glädjeämnet är ju att Jan Eliasson inte tackat nej heller! Perssons utrikesminister känns egentligen som den enda Sossarna har som på riktigt kan utmana Björnligan Reinfeldt, Borg, Bildt i ekonomiska och utrikespolitiska frågor.
Spännande också att följa kampen om KD.
På lördag avgörs det - Hägglund eller Odell.
Kort analys:
Om Hägglund sitter kvar kommer KD bara blekna mer och mer i färgen. Mer och mer överkörda av Moderaterna tappar dom sina frågor, sin politik och därmed sina väljare. Dom allmänborgliga går till M, dom "ordning och reda-konservativa går till FP och dom som känner att midsommarnubben är hotad i ett mångkulturellt Sverige och som i smyg sneglar mot brunskjortornas "Bevara Sverige svenskt"-banderoller går till SD.
Om Odell tar front position jublar dom moralkonservativa frikyrkopastorerna. KD får färg igen. Odell har aldrig slickat Reinfeldt långt ner på ryggen och kommer så aldrig göra. Om KD inte får gehör för sin politik, vilket dom aldrig kommer få i Alliansen, kommer man gå ur den. Vilket smaskigt smörgåsbord av möjliga regeringsbildningar vi har då!!!
Skriver nu dag fem av tolv i min lilla reseskilldring av Malta.
Jag och mitt resesällskap Dr. Ek har hyrt cyklar och inventerat löpbara vägar i närområdet. Finns en hel del fina grusvägar/stigar i de lite mera gresbebygda trakterna, som slingrar sig längst kusternas dramatiska klippavsatser vilka vetter ner mot de steniga stränderna. Dock ligger dessa en bit från Hotellet vi bor på (i de lite mera civilicerade delarna av ön) och därför överväger vi att hyra cyklarna hela lägret för att slippa springa betongstrandpromenaden dit..
Igår tog vi bussen in till huvudstaden Valletta och floterade oss i den lite mera kommersiellt exploaterade sidan av ön. Efter lite sightseeing begav vi oss till friidrottsarenan.
Där möttes vi av en delvis engelskspråkig man som antagligen var någon form av vaktmästare för området. Han vägrade först släppa in oss, men efter bön och trugande (läs hot och mutor) blev vi insäppta.
Drog igång passet, 10*400m vila 1min.
Efter två intervaller kommer en annan, antagligen högre hierarktiskt uppsatt herre och började snacka om nån medlemsavgift på 80 euro. Vi bad att få talas vid efter passet istället, sen fortsatte vi.
Passet då? 66sek på första, jag tänkte att det blir rullstol hem. Efter 5st kom ett monsunregn och sköljde över hela Malta, då släppte det och vi pressade ner tiderna på va 62 sek sista intervallerna. Den lite halvtröga starten berodde antaglingen på att jag inte sprungit bana på va 2-3 veckor.
Medlemsavgiften då? Vi slapp undan med att betala farbrorn 5 euro, som antagligen gled rakt ner i egen ficka. Alla nödja och glada.
Imorn börjar resan mot den lilla medelahavsön Malta, där jag och Herr Staffan Ek skall iscensätta någonting med målet att likna ett träningsläger.
Imorn är anhalten Stockholm, sedan några timmars sömn innan planet lyfter kl 06.00 på torsdag morgon.
Att åka till Malta på träningsläger är lite av en chansning. Vädret kan vara lite chansartat, dock visar prognoserna ca 15 grader och sol, vilket är bra träningstemperatur (ingen direkt sol och badresa dock). Jag har aldrig heller varit på malta innan, så träningsmöjligheterna är inte helt utforskade. Dock lovar Linnea Gustavsson (världsmästare i orientering och Maltaresenär) att vi kommer finna fina grusvägar att löpa på.
Vi ska bo i St Paul´s bay, enligt direktiv av Linnea. Det är en fin vik som fått sitt namn av Lärjungen och Aposteln Paulus som tagit sig i land där ca år 60, då han och Lukas lidit skeppsbrott utanför Malta på sin väg till Rom. Dom lär sedan ha knallat runt på Malta och omvänt befolkningen till kristendomen.
St Paul´s bay - sämre ställe hade ju Paulus kunnat komma till.
Varm välkomna ska ni vara till Olaussons virtuella löpargala – löparåret 2011! Partiskt och subjektivt har jag här total fullmakt över priser och vinnare. Här diplomeras inte alltid den snabbaste eller segerrikaste löparen. Löpning handlar om så mycket mer än att bryta en mållinje. Här lyfter jag fram personer och prestationer som är beundransvärda eller utmärkande och helt enkelt förtjänar ett omnämnande på en av Sveriges minst lästa bloggar.
Årets Skorna på hyllan
Många är de 70-talister som i år eller i fjol lade skorna på hyllan – Skoog, Käck, Ahnström, Sjöqvist, Jakobsen (skalle-Per). Många tunga bortfall, vilket märks i Sverigekonkurrensen på de lite längre sträckorna. Ingen av dessa får dock årets skorna på hyllan! Priset går istället till levnadskonstnären, statsvetaren, civilingenjören, debattören, provokatören, skribenten och Fritös-kritikern Greve Johan Wallerstein. Ett tungt bortfall för svensk löpning. Jag hoppas vi snart får se Johan tillbaka i blågult, men då som grenchef för medel/lång.
Årets Media-mästare
Här är konkurrensen olidligt hård. Vi har en tung utmanare i Slang med sin egen blogg och Signerat-slang på SVMM´s hemsida. Succé bloggare som David Nilsson och Sotarn är givetvis med i snacket. Twittrare, bloggare och hemsideinnehavare Rogestedt likaså. Dock går priset helt utan snack till Herr Anders Kingis Kingstedt som med sin blogg, sin youtube-kanal och sitt vansinnesfrekventa facebook-uppdaterande (statusar, filmer, bilder..) utklassar alla och är årets Media-mästare!
Årets Skugglöpare
Med Skugglöpare menar jag en löpare som presterar i skuggan av dom stora elefanterna. Hit räknar jag löpare som Brittastorps Lill-Lars Johansson som levererar habila tider på maran, Fidde Johansson som tecknat prenumeration på SM-hinder-brons-medaljen, Håkan Runvik som inte tävlat i år, men som i fjol leverarade 1.49 på 800 utan att vara ett särskilt publikt namn. Årets Skugglöpare år 2011 är dock otvivelaktigt Skånepågen Staffan Ek! PB på 3.44 och 8.11 på 15/3000 samt seger i den stentuffa M22-klassen på JSM räckte inte till att ens vara med i diskussionen när det vankades Finnkamp. Märkligt. Bättre pers än samtliga löpare på 1500. Staffan bjöd verkligen upp till dans på SM. Med 600 kvar provade han lyckan med en signifikant fartökning och fick lucka. Tyvärr höll det inte hela vägen. Kanske en taktiskt missbedömning av coach Arne. Personligen tror jag Staffan hade vad som krävdes för en medalj, liksom att han hade varit en tillgång i 1500-laget på Finnkampen (att Finnarna skulle sätta fart var kanske inte någon häpnadsväckande overraskning…
Staffan intervjuas här av Kingis efter sin seger i prestigefyllda SVM-mästerskapen - 2.26 på sista final-tusingen!
Årets bröder
Åter en tung kategori med utmanare som tvillingarna Johansson, Trollhättan Grossisterna, Norrköpings två brödrapar Danielsson och Kalered. Priset tilldelas i år två bröder som båda är uppstickare för året tillika en produkt av Media-mästare Kingis och forna finnkampslöparen Monica Kingstedt – John & Otto Kingstedt. John har i år tagit sin första JSM-medalj, sprungit i blågult i Nordiska x2 samt slagit (av många kallad: världens bästa löpare) Elmar Engholm. Otto har levererat i de längre loppen med fina insatser i Lidingö och Hässelbyloppet (sub 34 på milen). Spännande att följa dessa lovande löpare. Om de når hälften av de framgångar de säger sig sikta mot så är detta löpare vi snart kommer se i dom stora loppen.
Årets Delivery-man
Översatt till Svenska: Leverans-man, en man som levererar. Enligt mig det finaste priserna av alla. Här krävs ständig leverans, som ett brev på posten, när det verkligen gäller. Här kan man snacka om Rogestedt, Senorski eller Ekwall. Dock faller dessa löpare på de högt ställda förväntningarna vi har på dem. Lever man inte upp till förväntningarna levererar man inte. En Delivery-man ska helst vara lite borträknad från början. Här lyser ljuset på en man, Andreas Arn Åhwall. Alltid lite borträknad, levererar alltid på toppen av sin förmåga. Ständig leverans. Silver på TSM x2 (plus start i 12:an efter junior-6:an!) Levererade fint PB och JEM-start under bansäsongen. Sedan åter tillbaka till terrängen och Andreas rätta underlag. Stor leverans i Nordiska och bragdartad insats på JEM! Solklart årets Delivery-man.
Årets Delivery-man agerar plikttroget lokomotiv på SM 5000.
Årets Brödrostlöpare
En kategori jag faktiskt stulit av SVMM-galan. Där tilldelades priset i år Oskar Danielsson. Här kommer han inte få det igen. För att förtydliga begreppen lite anser jag att en Brödrostlöpare är en löpare som har kapacitet att vara med i de stora och prestigefyllda loppen, men som av politiska, ekonomiska eller sociala skäl väljer de små loppen, med symbolisk anmälningsavgift och digert prisbord. Varför paya 800 spänn i Fiskarvarvet och få ett nummer av GT och en kexchoklad när man kan betala hundralappen i Tarstaborgsrundan, Brukslunken eller dylika lopp och fylla garaget med motorsågar, kupévärmare, skarvsladdar, häcksaxar och brödrostar, tänker Brödrostlöparen. Årets Brödrostlöpare är otvivelaktigt Johan Larsson, Lund. På klassiskt Brödrostmanér håller han sig till lokala motionslopp, dyker sedan upp på SM 10 000 och Nordiska-terrängen utom tävlan. Väl på startlinjen i Uddevalla mumlar Wallerolleräng någonting om att han snubblat på en rot och inte ska springa. Någon trycker ett Sverigelinne över huvudet på Larsson och landslagsdebuten var gjord.
Larsson i starten på okänt brödrostlopp, flankeras av sin coach (4837) tillika ledare på Springtime-ledare (har för närvarande glömt namnet på denna trevliga herre som jag hade det oförtjänta nöjet att dela ett långpass med i Monte Gordo).
Hälsar God Jul med ett boktips för de långsamma mellandagarna.
Det blev inget världsrekord - Mina löparår av Esbjörn Wallin
En trollbindande självbiografi om författarens löparkarriär, som enligt författarens noga utstakade sjuårsplan skulle mynna ut i världsrekord på 800m (på 50-talet då Örebros Tage Ekfeldt hade svenskt rekord med 1.49..). Esbjörn, såsom titeln antyder, blev aldrig världsrekordinnehavare. Han noterade som bäst 1.53.
Jag vill citare bokens sista rader För ett par dagar sedan kom jag från Liljan till Malmen från löpträningen och en liten dikt tog form "Om du är en kämpe, och kan springa, så du spyr, är du välkommen". Janne Bohman kom senare tillbaka från löpträningen, kunde inte gå in därför att han stod och småspydde på trappan - Idrottshäsning.
Om alla hade läst den här boken, skulle det vara fred på jorden och idrottsplatser i vart enda gathörn.
Eller som det heter på universitetet - sista schemalagda dagen. För ledig det är man ALDRIG!
Eller som min handledare sa och spännde sina blodsprängda ögon i oss skräckslagna elever, Några timmar på fredag kväll, DÅ ÄR NI LEDIGA! Annars ska ni läsa så ögonen blöder!!!
Uppenbarligen hade handledaren själv gjort just det, för i all hennes ilskla och upphetsning såg man hur det liksom bultade och pulserade och i det närmaste pressades fram några droppar i ögonvrån.
Efter plugget satt jag och konfererade lite med Coach Holgersson.
Jag kör en liten inomhussäsong, bestämde vi, med fokus på ISM 1500 på hemmaplan i Örebro.
När Svenska mästerskapen för en gångs skull går i Örebro måste man ju masa sig till startlinjen.
Sen drog jag och sprang lite på ett löpband i Campushallen.
Där stod Fredrik Johansson - 3000 hinder-mannen - och vevade på en Elipsmaskin.
Så jag ockuperade ett löpband bredvid Fiddes Elips, så vi kunde hålla varandra sällskap i tristessen.
Fidde ska köra 3000m på ISM.
Sen träffade jag Joni Jakko när jag var klar med mitt pass.
Vi talade lite med varandra medan han värmde upp på sitt löpband.
Idag hade Synnerman ordinerat hård snabbdistans, 4000 på 11.20.
Jakko såg swift ut.
Jakko sa att han, liksom jag, ska köra 1500 på ISM.
Någon sa att Jakko inte skulle tävla på 1500 för ens han var säker på att han springer under 3.45.
Så nu vet vi vad vi har att vänta oss på ISM, av den gode Jakko.
Yrade runt i butik efter butik. Visste inte vad jag letade efter. Och hittade det heller inte.
Tillslut tröttnade jag. Jag smög in på ett kafé och slog mig ner.
När kaffet var urdrucket kände jag mig redo för att återuppta striden med julhandeln.
Ute på torget såg jag helt plötsligt en tjugokronorsedel framför mina fötter. Tjugolappen såg tämligen herrelös ut, där den låg på marken.
Jag tog upp den, såg mig om för att se om den eventuellt tillhörde någon i närheten. Det verkade den inte göra.
Rent instinktivt tänkte jag att jag borde gå med tjugan till Rödakorsetfarbrorn som brukar stå med sin bössa på torgen. Rödakorsetfarbrorn syntes inte till. Så jag cyklade hem.
På vägen hem kände jag hur tjugan började knaga på mitt samvete.
Tänk om tjugan tillhör en ensamstående sjukpensionerad tolvbarnsmamma?
Kära nån, vad har jag gjort?
Har jag fallit offer för julkommersialismen?
Har jag blivit Moderat?
Jag känner hur allt jag en gång stod för rasat ihop som ett korthus.
Adolf Hitler, Jacob Johan Anckarström, Mao Zedong, Bo Lundgren, George W Bush, Albin Olausson - alla var dom onda män som aldrig borde blivit födda.
Det går inte så värst bra för svensk friidrott, sägs det.
Inga medaljer (sedan VM 2007?)
Alla är skadade
Förbundet har inga pengar
Alla kritiserar varandra (via fåniga mediakanaler såsom bloggar etc.. någon som känner sig träffad?)
Annat var det 2004. Vaggade i Ulf Karlssons trygga famn var alla harmoniska , glada och sams. Medaljerna regnade över landet. Alla var goa och glada. Nu råder andra tider.
Ordförande, som av av SVM-Slang har beskyllts för att lida av en kronisk mun-diarré, Herr Lennart Karlberg har nu aviserat att han inte tänker kandidera vidare till ordförandeposten på Svenska friidrottsförbundet. Det tycker många är bra. Nu kanske det blir ordning på torpet. Tror dock att Karlbergs avgång hjälper föga för Christian Olssons hälsenor, eller Carro Klufts hoppteknik. Men vad vet jag.
Frågan är vad som händer med löparkaptenspositionen (GGC) nu när folk börjar resa sig i båten och när även Kejsare Ander Olsson sagt sitt på hässelbys hemsida. Har hört att Friberg har sitt uppdrag fram till 2012. Jag ställer mig tveksam till att han kan bli omvald efter det.
Frågan är ju då: vem skulle i så fall ta över?
Olaussons GGC-8-top-lista
1. Per Skoog - Junior GUA, tror det är få i landet som kan löpning (nationell och internationell) bättre än Per. Min solklara favorit.
2. Johan Engholm - Hängiven löparprofil. Elitkarriär i bagaget. Sveriges swiftaste veteranlöpare?
3. Johan Wallerstein - Färgstark profil. Har skrivt den enda läsvarda "perspektiv på friidrott". Sägs att Johan känner ALLA löpare i hela europa och dessutom inte drar sig för att börja prata med sina konkurrenter UNDER lopp.
4. Anders Kingstedt - Bloggkung, diplomat, grundare av Herr-Anders-event-serien, verkställande direktör, hundägare och löpare. Kort sagt, en levande legendar.
5. Kent Claesson - Skillingaryds bästa 5000m-löpare. Sympatisk och vis farbror med svensk rekord på 3000m inomhus. Är GUA.
6. Per Synnerman - Föredetta GUA. Maratonlöpare med 2.58 som PB. Har även blygsammare medeldistansresultat med sig från en svunnen tid. Tränare för många bra aktiva (tyvärr en minus - egenintresse á la Friberg).
7. Patrik Tjärdal - Junior GUA och tränare på löpargymnasiet. Smyger lite i kulisserna bakom Friberg, men kanske ett framtidsnamn.
8. Gunnar Guss Andersson - En outsider. Ludvikas största auktoritet. Reser på ALLA internationella mästerskap. Missar aldrig en kvalomgång i damernas slägga. En man som skulle sätta färg på Svensk friidrott!
Ytterligare två heta namn är naturligtvis "Guorna" Midde Hamrin och Johan Wettergren. Har dock ingen direkt personlig relation till dom två, så jag utelämnar vidare kommentarer (förutom att dem erfarenheter jag har av den är positiva).
Dra mig baklänges vad svårt det är att uppdatera en blogg varje dag.
All heder åt våra yrkesbloggare. Att i tid och otid mata dem omättliga foundation-reklampelarna på mellanstadiet med nya allmännyttiga inlägg om sin outfit för dagen och senast inhandlade pälsmössan, allt medan man ska springa omkring i Sturegallerian med en chiwawa i Gucci-väskan, kräver sitt arbete. All heder.
Julkalendern 11 & 12!
Blir endast en film, men en riktigt vass en! Njut av Grotesco när det är som bäst
Oktober brukar alltid vara samarbetsvänlig, så även i år.
November som brukar vilja trilskas lite, var iår väldigt bra att ha och göra med.
December verkade till en början göra allt för oss löpare. Men det var för bra för att vara sant. Igår kom snön.
Dammade av mina Icebug, dom brukar funka på alla underlag. Dock visade det sig att varken vassa metall- eller grova gummidobbar hade någonting att sätta emot snöslasket. Halkade runt 11km. Som att springa med bananskal under skorna.
Men man kanske inte ska klaga. Många är de nordiska löpare som med toppluvan nerdragen har kämpat sig igenom arktiska vintrar - och sedan leverarat på vårens regnvåta kolstybb.
Gunder Hägg till exempel. 3.43.0 - på kolstypp, utan 8veckors träningsläger i Sydafrika, inomhushallar och löpband.
Hur många svenskar gjordet det samma resultat i år? Ingen.
Snöpuls i Jämtländska skogarna samt långa promenader var träningsmetoderna på vinter, enligt vad jag läst i boken om legendaren Gunder Hägg sätter nya rekord (vilken jag för övrigt tilldelades när jag slagit det nästan 30 år gamla rekordet på skolans konditionstestbana).
.jpg)
